Det finns en brist på informationshantering och strategisk kompetens inom AI och dataanalys i offentlig sektor. Det kan hämma utvecklingen av Sveriges AI-satsningar och den nya digitaliseringsstrategins ambitiösa mål för en mer datadriven offentlig förvaltning. Det skriver Digg i en ny rapport skriven i samarbete med Högskolan i Skövde.
I rapporten konstaterar Digg att det inom offentlig förvaltning fortfarande är sällsynt med beslut baserade på analyserade data. Bara 15 procent av de statliga myndigheterna har en strukturerad informationshantering med datadrivet arbete. Vanligare är det att myndigheter bär på missuppfattningen att arbete med data automatiskt innebär att organisationen är datadriven.
Idag läggs störst fokus inom myndigheter på tekniska lösningar som plattformar och datalager i stället för förmågan att använda data i praktiken.
"Det krävs också satsningar på kompetens och arbetssätt som möjliggör analys och verkligt värdeskapande", säger Magdalena Norlin-Schönfeldt, analyschef på Digg.
Fortfarande saknar en majoritet av myndigheterna ett systematiskt arbetssätt för användning av insikter baserade på dataanalys. Bara en tredjedel har det i dagsläget.
"Vi ser ett stort intresse för AI, men många myndigheter saknar de grundläggande förutsättningarna. Utan ordning på informationen riskerar AI-satsningar att ge låg eller ingen effekt och nyttan blir begränsad eller i värsta fall kontraproduktiv", säger Magdalena Norlin-Schönfeldt.
Generellt bedöms datamognaden bland svenska statliga myndigheter vara låg och för mer framgång krävs det att det byggs bättre kapacitet för dataanalys och informationshantering samt AI-användning. Annars kommer AI-satsningarna bli alldeles för ytliga.