Tetra-nätet som används i Rakel, det svenska kommunikationssystemet för blåljusmyndigheter, har stora brister i informationssäkerheten. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan och Högskolan i Skövde, där forskare intervjuat svenska användare av Tetra-nät i både offentlig och privat sektor.
Studien visar att kryptering och autentisering sällan används, trots att näten används för kommunikation inom kritisk infrastruktur. I stället litar användarna på att den tekniska komplexiteten i Tetra gör det svårt att avlyssna, även om skydd mot intrång och manipulation saknas.
De flesta användare förlitar sig på externa tekniska leverantörer, vilket innebär att man har låg insyn i säkerhetsläget. Flera intervjuade uppgav att de inte skulle upptäcka ett angrepp utan hjälp från sin leverantör.
Rapporten slår fast att bristande tillgänglighet eller manipulerade utsändningar skulle kunna stoppa verksamheter, skapa risk för olyckor och i vissa fall utgöra en direkt fara för liv.
Trots kända svagheter i Tetra-teknikens krypteringssystem används fortfarande gammal utrustning som inte går att uppgradera utan omfattande kostnader. Forskarna uppmanar nu organisationer att börja behandla Tetra-näten som IT-system med krav på kompetens, övervakning och regelbundna uppdateringar.
Teracom menar att granskning är positivt, men varnar för att kommunikationen om sårbarhet kan bli missvisande när Rakel nämns i sammanhang där det inte specifikt har analyserats. Enligt bolaget kräver arbetet med kritisk infrastruktur inte bara teknisk kompetens, utan även omdöme i hur säkerhetsfrågor kommuniceras offentligt.