Skadorna på undervattenskablar i Östersjön bör i första hand ses som olyckshändelser snarare än rysk hybridkrigföring. Det säger Andres Vosman, tidigare biträdande chef för Estlands utrikesunderrättelsetjänst, i en intervju med Eesti Ekspress som återges av ERR News.
Enligt Vosman sammanfaller flera faktorer: kraftigt ökad sjötrafik till och från Ryssland, fartyg i dåligt skick, bristande besättningskompetens samt betydligt mer undervattensinfrastruktur än tidigare. I kombination med hårt väder ökar risken för kabelskador, exempelvis genom felaktiga ankringar, utan att det nödvändigtvis rör sig om avsiktlig sabotageverksamhet.
Vosman pekar samtidigt på att Östersjön är av strategisk betydelse även för Ryssland, där en stor del av landets exportflöden passerar. Att medvetet skapa instabilitet i området skulle därför, enligt honom, gå emot Moskvas egna intressen.
Analytisk brasklapp: Att händelserna inte bedöms vara sabotage innebär dock inte att hotbilden minskar. Tvärtom pekar analysen på ett mer svårhanterligt problem för väst: en kombination av tätare sjötrafik, rysk skuggflotta och snabbt växande mängder kritisk undervattensinfrastruktur. Resultatet är en gråzon där olyckor, vårdslöshet och säkerhetspolitik flyter ihop med samma praktiska konsekvens oavsett avsikt. För beslutsfattare i Norden och EU blir frågan därmed mindre vem som klipper kablarna och mer hur sårbarheten kan minskas innan nästa incident inträffar.