Kalmar kommun är på väg att göra ett vägval som går på tvärs mot hur Svenska Stadsnätsföreningen och de flesta svenska kommuner resonerar kring stadsnäten. Med försäljningen av 75 procent av ägandet till Local Connect väljer Kalmar att släppa den formella kontrollen över nätet, samtidigt som man försöker säkra rådighet genom ett detaljerat aktieägaravtal och ett tydligt minoritetsskydd.
Argumentationen i beslutsunderlagen är intressant. I stället för att använda säkerhetsläget som skäl för att behålla stadsnätet i kommunal regi används ökade krav på robusthet, redundans och kompetens som motiv för att ta in en större extern ägare. Kalmar Energi bedömer att den egna organisationen är för liten för att långsiktigt bära dessa krav på egen hand.
Att Kalmar argumenterar på detta sätt ger perspektiv till de utspel som Svenska Stadsnätsföreningen gjorde hösten 2024 då man menade att privat delägarskap skulle öka "risken för intrång, spioneri och integritetskränkningar".
Affären speglar också en bredare utveckling på stadsnätsmarknaden. Utbyggnaden är i praktiken färdig, intäktsmöjligheterna mer begränsade och investeringsbehoven växer. För kommunala energibolag, med stora kapitalbehov inom elnät och fjärrvärme, framstår fiberverksamheten i allt högre grad som en tillgång som kan realiseras snarare än utvecklas vidare.
Samtidigt kvarstår den principiella frågan: räcker avtal för att säkra långsiktig rådighet över digital infrastruktur, eller är det just ägandet som är det avgörande styrmedlet? Kalmarfallet lär, tillsammans med Ronneby som i höstas inledde slutförhandlingar med Nordity, bli ett referensexempel för fler kommuner som står inför samma avvägning mellan lokal kontroll och finansiell samt organisatorisk uthållighet.
Mats Sjödin
Chefredaktör, Telekomnyheterna