19 mar 2026 13:31

Mats kommenterar: Dags att damma av Skanova-modellen

När Bahnhof nu återigen anmäler Telia till Konkurrensverket för prissättning i öppna nät är det svårt att inte få en känsla av déjà vu.

Sommaren 2023 såg vi hur Telias varumärke Halebop sålde bredband i de egna näten till priser under tillträdeskostnaden. Telekomnyheternas beräkningar visade att affären gick med förlust redan från start, i storleksordningen 800 kr per kund det första året.

Kort därefter höjde Telia priserna med 110 kr per månad. Telia hävdade att man alltid haft marginal. Marknaden drog andra slutsatser. Konkurrensverket gick inte vidare. Post- och telestyrelsen ansåg att frågan låg utanför deras tillsyn.

Nu är vi här igen.

Skillnaden är att det nu handlar om en etablerad aktör. Bredband2 var så sent som i fjol den tredje största fiberoperatören i Sverige, med omkring 15 procent av marknaden.

Det förändrar spelplanen. Det handlar inte längre om inträde utan om marknadsstruktur.

Parallellerna bakåt är tydliga. Problemen på grossistmarknaden i slutet av 90-talet och början av 2000-talet ledde till funktionell separation. Skanova skapades för att säkerställa lika villkor mellan Telia och övriga operatörer.

Sedan dess har separationen gradvis tunnats ut.

I dag är vi tillbaka vid samma grundfråga: kan en vertikalt integrerad aktör kontrollera infrastrukturen och samtidigt konkurrera på slutkundsmarknaden utan att villkoren snedvrids?

Det är i det ljuset Bahnhofs krav ska förstås. Men det väcker också en större fråga: är det dags att återigen diskutera funktionell separation?

Den person på PTS som en gång tog fram förslaget, Stefan Backman, är i dag chefsjurist på Telia.

Den verkligt intressanta frågan är inte om Bahnhof har rätt eller fel.

Den verkligt intressanta frågan är om vi är på väg tillbaka till en marknad där reglering återigen krävs för att upprätthålla konkurrensen.

Öppna nät fungerar.
Så länge de inte ägs av den som säljer i dem.

Mats Sjödin
Chefredaktör, Telekomnyheterna