Det finns över 1 000 byanät i Sverige som är under konstruktion, färdigställda eller som planerar för expansion. Dessa lokalt ägda bredbandsnät på landsbygden upplever stora tekniska, ekonomiska och juridiska utmaningar och efterlyser därför en ökad grad av organisering för att kunna stötta varandra. Det rapporterar Bredbandsforum.
Som ett led i Bredbandsforums arbete med bredband på landsbygden har en kartläggning av byanäten i Sverige genomförts. Över 1 000 nät har identifierats, varav majoriteten drivs som ekonomiska föreningar. Bredbandsforums undersökning visar också att byanäten under byggnationsprocessen stöter på en rad utmaningar. Inom byalagen upplevs det exempelvis vara svårt att uppbåda engagemang när näten ska planeras och byggas. Inte minst är få är villiga att driva projekten och investera den tid som krävs. Utmaningar upplevs också i kontakter med myndigheter, där byråkrati och regelverken utmålas som hinder för byggnation. Byanäten framhåller också att det i nuläget saknas en tydlig kontaktpunkt för att kunna få stöd och hjälp och att de svar som ges ofta är svepande och diffusa.
Avsaknaden av stödstruktur innebär att byanäten i stor utsträckning är utelämnade till sig själva och sin egen kompetens, skriver Bredbandsforum. Majoriteten av nät efterlyser därför ett ökat samarbete mellan byanät, inte minst i frågor som rör juridik, opinionsbildning och teknik. Det innebär också att flertalet ställer sig positiva till att skapa en samarbetsorganisation för att effektivisera byggnationen och säkra framtiden för näten.
Önskar du ta del av en sammanställning av resultaten från Bredbandsforums kartläggning hittar du en direktlänk här: http://bredbandivarldsklass.se/Global/Bilder/Var%20finns%20byanäten%20och%20vad%20vill%20de%2020150126.pdf