Nyttan av hemlig avlyssning minskar på grund av att allt fler krypterar sin kommunikation, det slår Åklagarmyndigheten fast i sin årliga rapport om hemliga tvångsmedel för 2016. Trots det minskade värdet ökar avlyssningen på i princip alla punkter.
Till exempel har antalet tillstånd för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation ökat med drygt 14 procent till 6 800 beviljade tillstånd, samtidigt som den genomsnittliga avlyssningstiden per peson har ökat med 22 procent från 41 till 50 dagar.
"Värdet av hemlig avlyssning har gradvis sjunkit de senaste åren på grund av en ökad användning av krypterad kommunikation som inte går att avlyssna", säger överåklagare Mats Svensson vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö.
Orsaken till ökningen av beviljade tillstånd för hemlig övervakning är, enligt Åklagarmyndigheten, att de misstänkta oftare än tidigare byter telefoner eller telefonnummer, vilket kräver nya tillstånd, eller att polisen kan knyta misstänkta personer till fler teleadresser.
Åklagarmyndigheten påpekar i sitt pressmeddelande i dag att man ännu inte ser några spår av att EU-domstolens i december underkände de svenska bestämmelserna för datalagring.
"Detta har under 2017 fått stora konsekvenser för möjligheten att genom beslut om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation utreda flera grova brott såsom mord, grovt rån och barnpornografibrott", skriver myndigheten.