I morse dök ett fem år gammalt faksimil upp i mitt Facebook-flöde. Rubriken i artikeln var "Telebolag kan förlora miljarder till ip-telefoni".
Tänk hur mycket som har hänt under de senaste fem åren. I dag är det knappt någon som talar om ip-telefoni. Ringer vi så ringer vi med mobiltelefonen och ingenting annat. Det klassiska ljudet från en telefonlur som läggs på i en plasttelefon hörs i princip bara när man avslutar samtal med personer från advokatbyråer, banker eller i andra konservativa branscher.
Och tittar man i facit, det vill säga Post- och telestyrelsens rapport Svensk Telekommarknad, så kan man se att omsättningen för ip-telefoni i Sverige har minskat från 1,5 miljarder kr år 2011 till 1,3 miljarder kr fem år senare, 2016. Under samma tid har den totala marknaden för fast telefoni (inklusive ip-telefoni) halverats från 13,0 miljarder kr till 6,5 miljarder kr.
Under samma tid har omsättningen för mobiltelefoni ökat med 4,2 miljarder kr till 30,2 miljarder kr och omsättningen för fasta datatjänster det vill säga bredband ökat med 2,4 miljarder kr till 11,0 miljarder kr. Det innebär att de två marknaderna tillsammans har växt med 6,6 miljarder kr, samtidigt som den fasta telefonin har minskat med 6,5 miljarder kr.
Så på sitt sätt var rubriken från 2012 rätt eftersom ip står för internet protocol och det tycks mest av allt som att det är datatrafiken som har stulit marknaden för fast telefoni men fortfarande tycks telebolagen tjäna sina pengar.
Mats Sjödin
Chefredaktör, Telekomnyheterna